Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

100.3m FM

Israel tar hem trupper

opinion
Inte mindre än 24 timmar...

Israel-Palestinakonflikten är först och främst en territorial konflikt mellan staten Israel och det palestinska folket.

Dagens konflikt har sin bakgrund i att europeiska judar, sedan talet flyttat till det så kallade historiska Palestina, Israel tar hem trupper område som utgör dagens Israel och Palestina.

Huvuddrivkraften för den judiska invandringen var sionismen. Sionismen är en ideologi och politisk rörelse som arbetat för en judisk stat i det historiska Palestina. Den etablerades på talet och var en del av den europeiska bosättarkolonialismen. Planen att etablera en judisk stat var inspirerad av den framväxande idén om nationalstaten: Judarna sågs som ett folkslag, och borde därmed ha en egen stat. Önskan om en egen stat var även en reaktion på de anti-judiska attityderna antisemitismen och judeförföljelserna i Europa.

Judar fördrevs från området som är det historiska Palestina runt 70 e. Kr och spreds över Europa och Mellanöstern. Detta är en viktig anledning till varför detta område pekades ut som en passande plats att etablera en judisk nationalstat.

Han uppmanar FN:s fredsbevarande trupper...

Den del av historien har spelat en viktig roll för judarnas känsla av äganderätt till historiska Palestina, i tillägg till det faktum att många judar flyttat dit under den senare tiden. Efter första världskriget upplöstes det Osmanska riket, som Palestina var en del av, och Palestina lades under engelskt mandat.

Detta satte fart på den judiska invandringen till "Israel tar hem trupper" och judeförföljelserna i Europa efter gjorde att invandringen ökade ytterligare. Dessa faktorer ledde till att den judiska befolkningen mer än tiodubblades under den brittiska kontrollen; från omkring 56 år till ca.

Judarna utgjorde då cirka en tredjedel av Palestinas totala befolkning. Palestinierna ogillade denna utveckling, särskilt eftersom syftet var att etablera en stat exklusiv för judar vilket i praktiken skulle påverka nästan alla palestinier.

Situationen skapade en konflikt mellan den judiska minoriteten, den palestinska majoriteten och den brittiska mandatadministrationen. Detta var starten på dagens konflikt mellan Israel och Palestina.

Israel tar hem trupper i Tyskland efter år ledde till att invandringen ökade ytterligare, något som gjorde att arabiska ledare år ställde krav på att den judiska immigrationen måste Israel tar hem trupper. Judarna nekades efter det utresa från Europa och många blev av den anledningen offer för nazisternas förintelseläger. År utgjorde judarna ungefär en tredjedel av den totala palestinska befolkningen på 1 människor. Den judiska invandringen till Palestina fortsatte även efter andra världskriget och Europas dåliga samvete för förintelsen Israel tar hem trupper att upprättandet av en judisk stat hade större stöd än tidigare.

Förintelsen bidrog även till att stärka världens tro på behovet av att upprätta en stat där judar var i majoritet.

Man föreställde sig att en sådan stat skulle erbjuda säkerhet för alla judar i behov av skydd. Problemet med planen var att majoriteten av Palestinas befolkning inte var judar. Efter andra världskriget ville sionistledningen överta makten i Palestina och bli kvitt det brittiska styret. Detta ledde till att sionisternas paramilitära styrkor Haganah ingick ett samarbete med sionistiska terrororganisationer Irgun och Stern som angrep britterna i Palestina.

Våldet bidrog till att de brittiska myndigheterna beslutade att överlåta makten till FN. Detta accepterades av den judiska sioniströrelsen som ett viktigt första steg mot att ta över hela Palestina. Det möjliggjordes på grund av det maktvakuum som uppstod vid avvecklingen av det brittiska styret i Palestina. Krigen ledde till förstörelsen av det palestinska samfundet, starten på det palestinske flyktingproblemet och upprättandet av staten Israel.

Första fasen var mellan de inflyttade judarna och den arabiska befolkningen, d. Den andra fasen var mellan de som stöttade staten Israel på ena sidan och styrkor från de arabiska grannländerna Egypten, Irak, Jordan, Libanon och Syrien på den andra sidan. Inblandningen av andra länder har gjort att konflikten blivit känd som Mellanösternkonflikten. Palestinierna hade lite att ställa upp med under kriget. Ingen kämpade på deras sida för en palestinsk stat.

Grannländerna angrep Israel, men var motiverade av egna intressen. Stora delar av den palestinska befolkningen blev bortdrivna av militäriska operationer som idag benämns som en av historiens största etniska rensningar. Flyktingarna utgjorde ungefär hälften av den palestinska befolkningen och Israel har sedan dess nekat de som flydde att få återvända. Fördrivningen av palestinier var delvis ett resultat av sioniströrelsens mål om att etablera en stat inom Palestina med övervägande judisk befolkning.

Detta ledde till att de judiska styrkorna medvetet "Israel tar hem trupper" palestinierna från landet, särskilt i de områden som enligt FN: Utdrivningen av palestinier var också ett resultat av själva krigföringen i sig och den panik som uppstod bland palestinierna i den kaotiska situationen som uppkom.

Det sionistiska ledarskapet med David Ben-Gurion i spetsen hade länge varit eniga om att palestinierna var tvungna att försvinna. Under kriget blev över palestinska byar ödelagda och sioniströrelsen såg en palestinsk identitet och närvaro som ett hinder för etableringen av en så kallad judisk stat med judisk identitet och närvaro.

Palestinierna kallar kriget för al-Nakba, som betyder katastrofen på arabiska. Där upprättades flyktingläger, som det på denna bild från  Runt 5 miljoner palestinier är flyktningar Israel tar hem trupper idag, vilket motsvarar ca.

När kriget tog slut i januari hade Israel övertagit ett landområde som utgjorde 77 procent av det historiska Palestina, d. Det är likväl dessa 77 procent som idag anses utgöra det folkrättsligt erkända Israel. Egypten och Jordanien tog under kriget kontroll över resten av Palestina. Det sista kriget i Mellanösternkonflikten var det så kallade sexdagarskriget Då miste nästan Efter sexdagarskriget kontrollerade Israel därmed mer än hela det historiska Palestina, vilket resulterade i att omkring en miljon palestinier levde på ockuperat område under israeliskt styre.

Bortsett från Sinai är dessa områden fortfarande ockuperade av Israel i dag. Krigen och la den huvudsakliga grunden för den i efterhand palestinska motståndskampen, en kamp som både har varit i linje och i strid med internationell folkrätt.

Folkrätten ger palestinier rätten till väpnat motstånd mot den israeliska kolonialismen, förtrycket och ockupationen. Samtidigt har internationell rätt vissa restriktioner för vad som kan betraktas som lagligt väpnat motstånd. Till exempel har man inte rätt att angripa civila. Den palestinska motståndsrörelsen utgörs fortfarande främst av ickevåldsmetoder. Israelerna i sin tur har en känsla av att palestinskt våld motiveras främst av ett hat mot judar.

Judisk invandring till Palestina

Detta bidrar till att Israel behåller sin ockupationspolitik, vilket ses som en nödvändighet för att bevara säkerheten för israeliska judar. I februari arresterades Amir i Hebron, anklagad för att ha kastat sten på israeliska soldater.

Israel kritiserades av människorättsorganisationer för arresteringar av minderåriga. Den palestinska frigörelseorganisationen PLO bildades år och leddes av Yasir Arafat från år PLO var sammansatt av många olika palestinska motståndsgrupper som jobbade för ett fritt Palestina. Flyktinglägren var de viktigaste rekryteringsplatserna för den palestinska motståndsstyrkan.

Han uppmanar FN:s fredsbevarande trupper...

Delar av motståndsrörelsen stod bakom terroraktioner, bland annat flygkapningar, för att rikta uppmärksamhet till palestiniernas situation. Det diplomatiska genombrottet för PLO kom år då Arafat tog avstånd från användning av terror i striden för en självständig stat. Ungefär samtidigt utropade Det Palestinska nationalrådet palestiniernas parlament i exil den självständiga staten Palestina, bestående av Gaza och Västbanken, inkluderat östra Jerusalem.

Många länder erkände staten och det palestinska kravet om självstyre. En egen statsrörelse förstärktes också av att det år bröt ut uppror i de ockuperade områdena i Gaza och Västbanken. Upproren var i stort sett ickevåldsamma och kallas ofta för den första palestinska intifadan intifada betyder uppror på arabiska. År fick palestinierna genombrott för kravet och Israel tar hem trupper för första gången, som en följd av Osloavtalet, rösta fram sina egna självstyrande myndigheter.

Israels statsminister, Yitzhak Rabin t. Avtalet la en politisk grund för begränsat palestinskt självstyre genom upprättelsen av en palestinsk myndighet, the Palestinian Authorities - PA. Osloavtalet la grunden för att senare kunna ta upp förhandlingarna om Jerusalem, de palestinska flyktingarna och upprättelsen av en självständig palestinsk stat.

Avtalet innebar att PLO ställde krav angående det historiska Palestina. Under femårsperioden efter Osloavtalet fick förhandlingarna emellertid ett abrupt slut då den israeliska statsministern Yitzhak Rabin blev mördad av en judisk extremist år Rabins arvtagare, Benjamin Netanyahu, var mindre villig att kompromissa än sin företrädare och hans övertagande innebar att fronterna Israel tar hem trupper hårdnade.

Samtidigt startade palestinska Israel tar hem trupper självmordsangrepp mot civila mål i Israel och förhandlingsviljan sjönk på båda sidorna. Högersidans övertagande av regeringsmakten satte stopp för den processen man kommit överens om i Oslo och det ledde till att Palestina inte utropades till en självständig stat, som varit både ett mål och ett krav.

Palestinierna som har fått tillåtelse att arbeta i Israel står i kö för att komma igenom kontrollplatsen i Qalqilia. Under talet, försämrades situationen gradvis. Palestinierna blev besvikna över att staten de lovades i Osloavtalet aldrig skapades. År bröt den andra palestinska intifadan ut i kampen mot ockupationen och förtrycket. Den här gången genomfördes ofta självmordsbombningar i Israel, vilket ledde till att den israeliska armén skärpte sitt grepp om Västbanken och Gaza avsevärt.

Särskilt gick detta ut över den fria rörligheten för palestinierna, som var tvungna att gå igenom ett växande antal checkpoints och vägspärrar för att kunna förflytta sig, även inom det egna landet. År började byggandet av den så kallade separationsbarriären även kallad muren längs gränsen, som sträcker sig långt in på Västbanken och gör delar av landet oåtkomligt för palestinierna.

Muren har fördömts av FN och Den internationella domstolen i Haag har slagit fast att det strider mot folkrätten internationell rätt. De två största politiska partierna i Palestina, Fatah och Hamas, har haft stora svårigheter att samarbeta. I praktiken styr Hamas på Gazaremsan och Fatah på västbanken, men de båda organisationernas politiska frihet är starkt begränsad av den israeliska ockupationsmakten.

I Mesha på Västbanken skiljer separationsbarriären en familj från resten av byn. Sedan Israel först ockuperade de sista palestinska områdena år har staten drivit Israel tar hem trupper utbyggningen av israeliska bosättningar på Västbanken, vilket är i strid med folkrätten.

Idag bor olagliga bosättare på Västbanken, inkluderat östra Jerusalem. Vissa bosättare menar att judar är Guds utvalda folk, och att de därför har rätt att stanna i hela det bibliska Israel, som inkluderar palestinska östra Jerusalem och Västbanken. Dessa är viktiga religiösa platser för troende judar och viktiga ideologiska utrymmen för nationalistiska israeler. Israel tar hem trupper av israeliska bosättare har dock flyttat till de ockuperade områdena på grund av att den israeliska staten gett ekonomiska Israel tar hem trupper såsom skattelättnader och billiga bostäder i dessa områden.

Utbyggnaden av bosättningar är ett tydligt tecken på att Israel fortsatt väljer expansion och ockupation snarare än fred och säkerhet. Flera tusen brittiska soldater kommer att skickas hem från Irak, skriver flera brittiska tidningar. Men uppgiften om tidpunkten och hur många. Trumps beslut att ta hem amerikanska trupper från Syrien: En JULklapp till Erdogan, Putin och Iran. Nya hotet i Mellanöstern: krig mellan Iran och Israel. Sionisterna strävade efter att skapa ett nationellt hem för det judiska folket i det .

mars med syfte att ta kontroll över territoriet i den planerade judiska staten. Det arabisk-israeliska kriget – började när Israel anfölls av trupper.

MORE: Ovanligt tidig start for vinterns virusplagor

MORE: Fa pratar med chefen om sexuella trakasserier

MORE: Plo uppfyllde israels krav

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde