Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

106.4m FM

Norge har mist en spektakular upptackare

opinion

Men danskarna insåg att de inte var Norge har mist en spektakular upptackare starka att på egen hand besegra Sverige.

Den svenska stormakten hade vuxit i styrka, inte minst i och med framgångarna i westfaliska freden Både om man ser till strategiska positioner och ren militär styrka var Sverige nu Danmarks överman på land, medan den danska flottan fortfarande kunde balansera — och förmodligen också besegra — den svenska flottan.

Danmark behövde med andra ord allierade och därmed var situationen på sommaren mycket fördelaktig ur dansk synvinkel. Den svenska armén var djupt indragen i ett alltmer besvärligt krig i Polen samtidigt som ryska trupper ansatte de svenska provinserna i Baltikum. Dessutom fanns det en möjlighet att Österrike skulle sluta upp på Polens sida i kriget mot Sverige. Danmark hade också goda förhoppningar om att Nederländerna skulle bistå den danska flottan. Det var ett gyllene tillfälle som inte fick gå Danmark ur händerna.

I flera år hade Sverige förgäves stridit i Polen. Med sitt angrepp år hade Karl X Gustav strävat efter att krossa riket söder om Östersjön, få den polske kungen som tillhörde Vasaättens polska gren att avsäga sig alla anspråk på den svenska kronan samt, inte minst, att erövra Kurland och Preussen. På det sättet skulle ytterligare ett par feta bitar fogas till det svenska östersjöväldet. Den svenska kontrollen över den inkomstbringande östersjöhandeln skulle ytterligare stärkas.

Men kriget i Polen gick trögt. Trots många viktiga taktiska segrar på slagfältet, och trots att svenskarna erövrade Warszawa, så gick det inte att avsluta kriget. Polackerna vägrade helt enkelt att ge upp och polska gerillaförband började angripa i svenskarnas rygg.

Dessutom hotade alltså grannarna att blanda sig i kriget.

Logga in på Dagens Nyheter

Österrike började sända militär hjälp till Polen och Sveriges allierade Brandenburg funderade på att byta sida i konflikten. Ryska trupper hade gått över gränsen till det svenska Livland och hotade bland annat Riga. Situationen var prekär utan att en tydlig militär utväg kunde skönjas. I detta alltmer desperata läge sökte den svenske kungen och hans rådgivare en lämplig utväg.

Ett krig med Danmark var en sådan möjlighet, hur motsägelsefullt det än kan verka för en sentida betraktare. En snabb seger mot det nordiska Norge har mist en spektakular upptackare skulle nämligen stärka Sveriges position och avskräcka andra makter, främst Österrike, från att blanda sig djupare in i det polska kriget. Kanske skulle till och med en seger mot Danmark indirekt kunna få de motsträviga polackerna att gå med på fred?

Medicin · Arkeologi · Upptäckare...

Därför var Karl X Gustav närmast tacksam när den danska krigsförklaringen i juli nådde honom i Polen. För att kunna bedöma den svenske kungens extremt våghalsiga krigföring mot Danmark under det följande halvåret finns det anledning att hålla hans bistra erfarenheter från det polska fälttåget i minnet.

Karl X Gustav ville för allt i världen undvika att ännu en gång hamna i samma träsk, med ett utdraget krig utan ett militärt avgörande i sikte. Denna tanke var med säkerhet intensivt aktuell för kungen medan han ledde sin armé i ilmarscher från Polen, längs den tyska östersjö­kusten och mot Jylland. Redan den 25 augusti stod svenska trupper utanför den starka danska fästningen Frederiksodde på södra Jyllands östkust.

Dagens Nyheter

Då hade mindre danska styrkor besegrats längs vägen, men något militärt avgörande hade man inte uppnått och den danska ledningen med kung Fredrik i spetsen kände sig trygg i förvissningen om att Frederiksodde skulle skydda de danska öarna.

Kriget rasade även på andra fronter — i norra Skåne, Halland, Bohuslän och Jämtland. Men de var alla sekun­d­ära och detsamma kan man säga om sjökriget. På hösten hade också den svenska flottan återvänt till basen i Stockholm för vintervila.

Den danska flottan gjorde sig också redo att avrusta inför vintern. Båda parter verkade ställa in sig på att dödläget skulle bestå under de kalla månaderna.

Men så hade inte Karl Gustav tänkt sig det hela. Han visste att den Norge har mist en spektakular upptackare arméns position på Jylland var sårbar; nu gällde det att handla snabbt och åter gripa initiativet i kriget.

Nyhetsbrev från Populär Historia

Så den 24 oktober föll Frederiksodde oväntat för en målmedveten svensk stormning. Fästningen med en del av den danska arméns bästa förband gav upp och därmed föll också låset för de danska öarna. Det var en katastrof för Danmark. Men värre skulle det bli. Ännu var dock Fredrik III: Svenskarna hade ingen möjlighet att gå över sunden Norge har mist en spektakular upptackare strid med den danska flottan, så det är inte konstigt att det är nu, på senhöstensom Karl X Gustav börjar fundera över möjligheterna att gå över isen.

Men det krävde en lång och mycket nervös väntan. Alltmedan veckorna och månaderna gick utan att den svenska armén kom vidare från Norge har mist en spektakular upptackare ökade risken för att fientliga arméer — österrikare och polacker, kanske även brandenburgare — skulle anlända från söder och angripa svenskarna i ryggen. Men från mitten av januari tilltog kölden alltmer. Till sist fattades beslutet: När solen gick upp på morgonen den 30 januari, en lördag, stod hela den svenska armén marschberedd på Brandsö utanför Frederiksodde.

Avståndet över isen var bara en knapp halvmil. På andra sidan väntade danskt kavalleri förstärkt med infanteri, artilleri och uppbådade bönder. Så inleddes marschen och försvararna hade inga svårigheter att se vad som nalkades över isen. Men samtidigt växte nervositeten hos danskarna, allt eftersom de svenska trupperna kom närmare och närmare.

Den svenska armén hade tur, om isen inte hade burit skulle allt ha varit förlorat. Men nu höll den — förutom för två ryttarskvad­roner som försvann i djupet med män, hästar och allt.

På kort tid har missbruket...

Det svenska anfallet upp på land och runt fiendens försvarslinjer lyckades. På dansk sida fanns varken stridsvilja eller möjligheter att fly.

Medicin · Arkeologi · Upptäckare...

En del danska ryttare drevs ned mot stranden och en hotfull isvak. De gav upp och sänkte sina standar mot marken som tecken på kapitulation. Snart bröt hela det danska försvaret samman. Av de fem kavalleriregementen som hade ställts upp vid kusten på Fyn återstod efter den relativt korta striden bara två kompanier. En del hade stupat, men huvuddelen av danskarna hade tagits Norge har mist en spektakular upptackare. Vid tiotiden på förmiddagen var det hela över.

Den svenska armén hade fått sitt brohuvud på Fyn och nu ryckte förband efter förband upp på fasta marken. Kavalleriet följdes av fotfolk, artilleri och hela trossen. Vågspelet hade lyckats genom en operation som bara tog några timmar. Nu gällde det "Norge har mist en spektakular upptackare" svenskarna att utnyttja att man hade initiativet. En stor del av det karolinska kavalleriet begav sig omgående efter segern vid kusten inåt landet för att förfölja de spridda danska trupper som flydde.

Bondeuppbådet vid Iversnes udde Norge har mist en spektakular upptackare samman när svenska förband under fältmarskalken Claes Åkesson Tott anföll dem efter att ha ryckt fram från Tybrind vik.

Många bönder höggs brutalt ned av de svenska ryttarna innan huvuddelen av dem gav upp. Allt eftersom nyheten om den lyckade svenska landstigningen spred sig över ön förflyktigades de svaga rester av dansk motståndsvilja som fortfarande fanns kvar.

Mindre bondeuppbåd som samlats på olika platser vandrade helt enkelt hem. Enstaka danska ryttare försökte ta sig över till Själland, men först sedan de hade stulit egendom från bönder eller plundrat den danska kronans förråd på insamlade skattemedel. Så mäktigt och bedövande var intrycket av den svenska segern vid Tybrind vik att Fyn i stort sett utan strid föll i svenska händer. På lördagskvällen red majoren Sylcke och svenska ryttare ur Wittenbergs kavalleriregemente in i Odense.

Staden var helt obefäst och därmed i praktiken försvarslös. På det stora torget befann sig en dansk ryttarstyrka som snabbt kunde avväpnas. Han var så sjuk att han inte kunde sitta till häst, därför hade han inte lett försvaret vid Iversnes udde och Tybrind vik.

Nu blev han svenskarnas fånge tillsammans med inte mindre än fyra danska riksråd: Följande dag tillfångatogs riksrådet Otte Krag och flera höga danska officerare när svenska trupper intog Nyborg utan strid. Därmed var betydande delar av den danska statsledningen svenskarnas fångar. Nu följde några dagar av vila — Karl X Gustav själv slog läger i Odense — medan intensiva rekognosceringar inleddes av isläget i Stora Bält. Lilla Bält var avklarat, men vattnet mellan Fyn och Själland var betydligt bredare och här var isläget också mera osäkert.

Små svenska ryttarpatruller red från Nyborg över till trakten av Nakskov på Själlandssidan. De kunde rapportera att isen inte bar för större förband. Men längre söderut, utanför Svendborg, gav undersökningar vid handen att en marsch kunde genomföras. Rekognosceringarna utanför Svendborg utfördes av generalkvartermästaren Erik Dahlbergh som livfullt har berättat om dem, och inte minst sin egen betydelse när det gällde att övertyga Karl X Gustav om isens bärighet.

Historiker har debatterat vilken roll Erik Dahlbergh egentligen spelade Norge har mist en spektakular upptackare det avgörande beslutet se separat text på motstående sida.

Det viktiga är dock att kungen den 5 februari bestämde sig. Armén skulle än en gång gå över isen, men nu den sydligare rutten över Stora Bält. Under den följande Norge har mist en spektakular upptackare gick hären över till Langeland och på morgonen den 6 februari fortsatte marschen ut över Stora Bält.

Mirakulöst nog lyckades vågspelet även denna gång. Vid middagstid nådde Karl X Gustavs armé Lolland. Huvuddelen av trupperna ryckte raskt vidare norrut, medan den danska garnisonen i Nakskov började belägras. Redan den 7 februari kapitulerade staden. Hela tiden, alltsedan belägringen av Frederiksodde, var den samlade danska armén större än den svenska.

Men steg för steg föll den danska försvarsviljan samman. Svenskarna pressade på och behöll initiativet medan danskarna tvingades parera och aldrig kunde återta kommandot. Istället spred sig modstulenheten och paniken i de danska leden. Kung Fredrik III sände redan den 4 februari fredstrevare till Karl X Gustav, men det var först i ett sent skede som den danske kungen förstod hur långt svenskarna egentligen hade kommit.

Den 8 februari gick den svenska hären över till Falster och den 11 februari steg man iland på Själland. Under perioder i Europas historia har klimatet varit både nyckfullt och Medicin · Arkeologi · Upptäckare · Biologi. I Norge och Alperna ryckte glaciärerna fram. var en förutsättning för tåget över Bält. En spektakulär engångsföreteelse. Lena Andersson: Lagen ska inte uppfostra oss till att allt sexuellt obehag är våldtäkt. Den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell.

STM Awards För åttonde gången i följd har ESL – Språkutbildning utomlands För en helt spektakulär vy över San Francisco finns det inget som slår att ta sig upp de Sagor om upptäckare och pirater vittnar om en heroisk era.

MORE: Northug bara 61a i norges premiar

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde